bonoria

Jag började beskriva en tjej för Sari en gång med orden: "Hon är inte så taktisk i sina relationer till andra människor. Hon jävligt smart, men har mer inställningen 'Här är jag, ta mig som jag är eller skit i det' skulle jag tro". Svaret jag fick på det var: "Det låter ju som dig, du har hittat din självsfrände!" Väldigt intressant att hon sa så, för hon har väl en poäng. Skulle aldrig vika på min personlighet en tum, och har heller ingen större förmåga att vara diplomatisk. Vet att jag ibland i sociala situationer borde försöka prata om trygga samtalsämnen - typ förhöra om vart folk bor, om de har syskon och likannde samt berätta sådana saker om sig själv. Men i saanningens namn är jag inte så ofta intresserad av det, istället tycker jag det kan vara kul att babbla på om mina tendenser att krypa runt under bord, peta på fel ställen och råka springa runt öppen skjorta av misstag. Visst, alla vill inte höra om det, men de får i varje fall höra om mig då istället för fakta runt mig. På samma sätt är det kanske inte kul att som första fråga av mig få "Vilken sexuell läggning har du?" eller "Kan du något kul partytrick?" Men det är fan så mycket intressantare att höra än hurvidare någons jobb är givande.