Oövervinnerlig
Idag fick jag antagnignsbesked från universitetet och JA, jag kom in! Det är dagar som denna då jag verkligen känner mig oövervinenrlig. Jag vet att jag itne är det, men allt känns för bra, för lätt. Vid sådana tillfällen gör jag dumma saker. Riktigt dumma saker. Men det kanske itne alltid spelar någon roll. Det är ju just de dagarna när jag är oövervinenrlig som jag kan göra dumma saker utan att bryta ihop efteråt på grund av dem. Jag vågar göra mycket normalt sätt - men nu vågar jag ännu mer. Så då måste jag passa på, för hur ska jag ananrs kunan göra alla de dumma sakerna jag vill? Tycker folk underskattar mycket som glädjerush eller sentementala ögonblick får oss att göra. Det är ta me fan äkta i varje fall.
Kommentarer
Trackback