Spana tillsammans
Varför är det så förbjudet att spana in andra i sällskap av en sexpartner? Alla spanar ju hela tiden, men när jag råkar kommentera att jag ser en snygg tjej samtidigt som jag sitter intill en tjej jag har någon typ av sexuell relation till kan det resultera i konstiga blickar. Och då tror jag ändå att konstiga blickar är ganska milda konsekvenser, med tanke på hur många som faktiskt verkar råka ut för att den de har en sexuell relation med blir arg.
Tror det är vanligare bland heterosexuella att reaktionen blir konstig också. Om en tjej påpekar för din heterosexuella pojkvän att hon ser en attraktiv kille kan ju inte han relatera till det. Men om en tjej jag har något sexuellt med påpekar för mig att de ser en snygg brud (vilket händer yttrest sällan, men det händer i varje fall) så tycker jag det är intressant och börjar spana tillsammans med den tjejern - alltenativt klankar ner på hennes tjejsmak och slutar ta det som en komplimang att hon attraheras av migxD Tror det är mycket sundare inställning, och önskar sannerligen att det fanns fler sköna människor som faktiskt kunde ta lite lätt på det där och inse att bara för att någon spanar på andra betyder det inte att denne är ointresserad av en själv.
Vadå han?
Har slutat tänka på att det skulle vara något udda för mig att vara i en dressman butik eftersom det alltid är där jag köper slippsar. Hur som helst verkar inte andra tycka att det är lika naturligt för mig som kvinna att vara i en dressmanbutik. När jag skulle betala fick jag höra: "Ska han ha kalsonger också? Extrarpris". Fattade först knappt frågan för jag var så oförberedd på det och tänkte bara: ~Vadå han?~. Fick sedan fram: "Va, nej..." Som vanligt messvar. Nåja, jag tvekar i varej fall inte att gå in i en affär där det bara är killar och medelårders kvinnor som handlar till sina lata män när det är något därifrån jag vill ha. Men det går ju inte att känna sig så nytänkande och queer när folk tror att jag handlar till min icke-exsisterande pojkvänxD
Upptäckte en annan intressant sak också. Smög som vanligt runt på akademibokhandeln och observerade att på en hylla fanns det sexspel med titlar som: "Förspelet". På hylla under var det barnspel. Detta kändes aningens missplacerat.
Upptäckte en annan intressant sak också. Smög som vanligt runt på akademibokhandeln och observerade att på en hylla fanns det sexspel med titlar som: "Förspelet". På hylla under var det barnspel. Detta kändes aningens missplacerat.
Tröst(inte)äta
Jag förstår inte det här med att tröstäta, helt allvarligt! Jag har försökt lite grann många gånger, men en gång gick jag verkligen in för det. Resultat: Jag tog ett äpple, lite nötter en riskaka, en bit mörk choklad och sen kände jag bara "mwääää, jag vill inte ha mat när jag är ledsen, låt mig vara ifred dumma mat!" Sen när jag skulle övertyga en vän som hade satt det som läxa åt mig att tröstäta försökte jag med: "Men chokladen var bara 57%:ig!" ... Hon tyckte inte att det räcktexD Detta var för ett år sedan, men jag har hemskt svårt att tänka mig att jag skulle kunna tröstäta nu heller. Mat är ju bara så... Intensägande när psyket inte är på topp. Nåja, jag kan i varej fall säga att jag tröst-inte-äter, det är ju något i varje fall!:D
Otrohet
Har suttit och kikat lite på den underbara serien L-word (en serie om lesbiska kvinnor i LA) och upptäcker ett fint mönster: det går inte att vara trogen i den tv-serien. Helt seriöst så finns det bara ett förhållande av kanske 20 i den serien där de faktiskt håller sig trogen. Det skulle ge en statetsik på att de är otrogen 95% av gångerna. Kul liv för de som är monogamaxD Men funderade lite på hur hög siffran av otrohet är i verkligheten. Någonstans har jag hört att otrohet sker i 60% av alla förhållanden. Vet inte om det stämmer, men hoppas sannerligen inte det då till och med JAG tycker det är en tragisk siffra. Men jag kan knappast peka finger åt en sådan statestik då jag själv varit otrogen 100% av mina föhållanden. Visserligen har jag bara haft ett föhållande (och kommer förmodligen aldrig få fler när jag gör såhär utmärkt reklam för mig själv) men det låter ju ändå för jävligt med 100% av gångerna, right? Men är ju knappast ensam om att vara otrogen. Undra om det är lite som med porr? Någon som känenr igen citatet: "Alla ser på porr, men ingen talar om det?" Alla kanske är otrogen, men ingen talar om det. Detta var dock ett väldigt dåligt exempel då jag itne ser på porr själv. Sexnoveller är så mycket hetare;)
Social inkompetens
Just nu klarar jag verkligen inte av att bete mig osm en vettig människa socialt. På jobbet (lärarvikariatet) är det så jävla viktigt att uppträda korrekt hela tiden. Jag är inte så korrekt. Jag handlar på impulser, struntar i om något är farligt, gör bort mig totalt och älskar att bryta normer. Allt det måste jag tygla på jobbet och blir väldigt mycket en helt anann person. Dessutom orkar jag inte komma ut med min sexuella läggning till så många elever. Ingen har reagerat negativt, däremot har jag fått de tusen klassiska flat-frågorna: "Hur kom du på att du är det?", "Hur känner du när du ser en snygg tjej?", "Hur har lesbiska sex?" osv. Kommentaren: "Wow! Jag har aldrig träffat någon lesbisk förut!" har också dykt upp. MEN FÖR TUSAN, JAG ÄR VÄL INGET SABLA UTSTÄLLNINGSDJUR??? Hur so mhelst gör det att jag måste dölja min sexuella läggning också för att jag inte pallar + eleverna kan ju inte koncentrera sig på undervisningen när de blir nyfiken på mig hellerxD
Hur som helst är mitt beteende ungefär såhär nu när jag träffar människor utanför jobbet: "Hej! Jag är flata! Vad har du för sexuell läggning? Jag gillar att krypa på under bord! Pokemon är hur roligt som helst! Sa jag att jag gillar tjejer? Regnbågar är fina!"xD
Hur som helst är mitt beteende ungefär såhär nu när jag träffar människor utanför jobbet: "Hej! Jag är flata! Vad har du för sexuell läggning? Jag gillar att krypa på under bord! Pokemon är hur roligt som helst! Sa jag att jag gillar tjejer? Regnbågar är fina!"xD
Oövervinnerlig
Idag fick jag antagnignsbesked från universitetet och JA, jag kom in! Det är dagar som denna då jag verkligen känner mig oövervinenrlig. Jag vet att jag itne är det, men allt känns för bra, för lätt. Vid sådana tillfällen gör jag dumma saker. Riktigt dumma saker. Men det kanske itne alltid spelar någon roll. Det är ju just de dagarna när jag är oövervinenrlig som jag kan göra dumma saker utan att bryta ihop efteråt på grund av dem. Jag vågar göra mycket normalt sätt - men nu vågar jag ännu mer. Så då måste jag passa på, för hur ska jag ananrs kunan göra alla de dumma sakerna jag vill? Tycker folk underskattar mycket som glädjerush eller sentementala ögonblick får oss att göra. Det är ta me fan äkta i varje fall.
VARNING FÖR MATEMATIK I DETTA INLÄGG!
Runt mig fördes en diskussion som jag inte riktigt lyssnade på. Hörde dock meningen "Strulade med 99:an" och utbrast förskräckt: "99:a! Shit, skulle jag strula med en 99:a skulle det ju vara otäckt som fan! Det är ju fasen 6 års åldersskillnad!" Detta är itne det smartaste jag sagt. I varje fall inte när jag sitter med armarna om världens snyggaste 87:axD Självklart reagerar hon med att påpeka att åldersskillnaden mellan oss är 6 år. Men det är ju verkligen inte samma sak! Detta kan delvis förklaras med att det vore rent olagligt av mig att ha en sexuell affär med en 99:a eftersom jag är myndig och de inte ens är byxmyndiga. Det kan också förklaras med att vi är i helt olika stadier av livet - 99:or är ungdomar, kanske rent av barn. Jag är väl vadå, ung vuxen? Och det skulle jag nog klassa denna 87:a som ockås.
Som ni vet gillar jag matematiska förklaringar också. Så, om vi delar 99:ors åler (12 år) i min ålder (18 år) ser vi att 99:ors ålder är cirka 66,7% av min ålder. Om vi delar min ålder i 87:ors däremot (24 år) ser vi att min ålder är 75% av deras ålder. Alltså är åldersskillnaden mellan en 99:a och mig 8,3% procentenheter större än åldersskillnaden mellan mig och 87:or. Vilket betyder att ålderskillnaden mellan mig och 99:or är cirka 112,4% så stor som ålderskillnaden mellan mig och en 87:a. Detta räknar jag helt enkelt ut genom att ta 75% delat i 66,7%. DEN NI!!! Matte rules!
Som ni vet gillar jag matematiska förklaringar också. Så, om vi delar 99:ors åler (12 år) i min ålder (18 år) ser vi att 99:ors ålder är cirka 66,7% av min ålder. Om vi delar min ålder i 87:ors däremot (24 år) ser vi att min ålder är 75% av deras ålder. Alltså är åldersskillnaden mellan en 99:a och mig 8,3% procentenheter större än åldersskillnaden mellan mig och 87:or. Vilket betyder att ålderskillnaden mellan mig och 99:or är cirka 112,4% så stor som ålderskillnaden mellan mig och en 87:a. Detta räknar jag helt enkelt ut genom att ta 75% delat i 66,7%. DEN NI!!! Matte rules!
JAG ÄR TREVLIG, OKEJ!
De flesta vet ju att jag sällan är på dåligt humör. Nå, nu lyckades jag vara på urkasst humör i cirka två timmar av oro över en grej. Kan inte låta bli att älska mig själv för hur jag betedde mig då. Bara för att jag är på dåligt humör blir jag inte mer seriös, utan dras ständigt bittra skämt, men det finaste av allt var när jag skulle fråga efter en vägbeskrivning och log på ett väluppfostrat vis när jag frågade. Då hade det redan gått 1,5h av otrevligt fräsande mot stackars Linda som itne gjort något för att förtjäna mitt dåliga humör. Hur som helst kom hon då med en kommentar i stil med:
"Du ler ju! Det är bra tecken!"
"Klart jag ler när jag frågar om hjälp" Några sekunder senare fräser jag också: "JAG ÄR TREVLIG, OKEJ!!!"
Detta skedde alltså i Uppsala där jag virrat runt som en liten galning i helgen och haft superkul! Beställde varken sittplats på vägen upp eller ner i tåget, fick sitta i första klass hela tiden ändå fast svinbilligt. Höhö. Hade en rosa skjorta på mig på vägen upp från Uppsala (skulle aldrig vågat haft rosa på mig i Östersund, någon hade ju kunnat känna igen mig!) så smälte i varej fall in bland bratsen:D
"Du ler ju! Det är bra tecken!"
"Klart jag ler när jag frågar om hjälp" Några sekunder senare fräser jag också: "JAG ÄR TREVLIG, OKEJ!!!"
Detta skedde alltså i Uppsala där jag virrat runt som en liten galning i helgen och haft superkul! Beställde varken sittplats på vägen upp eller ner i tåget, fick sitta i första klass hela tiden ändå fast svinbilligt. Höhö. Hade en rosa skjorta på mig på vägen upp från Uppsala (skulle aldrig vågat haft rosa på mig i Östersund, någon hade ju kunnat känna igen mig!) så smälte i varej fall in bland bratsen:D
